En karta över Amsterdam och dess kanaler från 1662. Kanalen Oude Schans med Montelbaan tornet från 16-talet i Amsterdam Gouden Bocht

.

Stora delar av Amsterdams kanalsystem är det framgångsrika resultatet av stadsplanering. I början av 1600-talet, när immigrationen nådde rekordnivåer, sattes en omfattande plan ihop, som verkade för fyra stora, koncentriska halvcirklar med kanaler där deras ändar vilade på floden IJ. Känd under namnet "grachtengordel",[1], är tre av kanalerna i huvudsak för bostadsområden (Herengracht (‘’Herrarnas kanal’’); Keizersgracht (‘’Kejsarnas kanal’’); och Prinsengracht ‘’Prinsarnas kanal’’), och en fjärde, yttre kanal, dagens Nassau/Stadhouderskade, för försvar och vattenförvaltning.

I planen ingick även framtida sammankopplingskanaler längs radii; ett serie parallella kanaler i kvarteret Jordaan (i första hand för godstransporter, exempelvis öl); konverteringen av en existerande, inre kanal (Singel) från försvarsändamål till utveckling av nya bostadsområden och kommersiella byggnader, samt fler än ett hundra broar. Försvarsändamålet med Nassau/Stadhouderskade bestod av vallgrav och jordvallar, med portar på genomfartspunkter men i övrigt inget kraftigt murverk[2].

Byggnationen skedde från väster till öster, genom hela planområdets bredd, likt en gigantisk vindrutetorkare som historikern Geert Mak kallar det – inte från mitten och utåt som en populär myt säger. Byggandet av nordvästra sektorn inleddes 1613 och var klar omkring 1625. Efter 1664, påbörjades byggandet i södra sektorn, men långsamt på grund av ekonomisk depression. Östra delen av den koncentriska kanalplanen, som täckte området mellan floderna Amstel och IJ, genomfördes inte på lång tid. Under de följande århundradena, blev marken till större delen park, Botaniska trädgården i Amsterdam, ålderdomshem, teatrar och andra offentliga byggnader - och för vattenvägar utan större planering[3]. Flera delar av staden och det tätbebyggda området är poldrar, som märks genom dess namnsuffix -meer som betyder 'sjö', såsom Aalsmeer, Bijlmermeer, Haarlemmermeer och Watergraafsmeer.