Vallettas befästningar (maltesiska: Is-Swar tal-Belt Valletta) är en serie försvarsmurar och andra befästningar som omger Valletta, huvudstaden på Malta. Den första befästningen som byggdes var Fort Saint Elmo 1552, men befästningarna i själva staden började byggas 1566 när den grundades av stormästaren Jean de Valette. Modifieringar gjordes under de följande århundradena, med det sista större tillägget var Fort Lascaris som färdigställdes 1856. De flesta av befästningarna förblir i stort sett intakta idag.

Staden Valletta, tillsammans med Nicosia på Cypern, ansågs vara ett praktiskt exempel på en idealisk stad under renässansen, och detta berodde på dess befästningar såväl som det urbana livet i staden. Befästningarna var välkända i hela Europa på 1600-talet och kan ha påverkat utformningen av en del av fästningen Luxemburg. I en bok från 1878 beskrevs Valletta som "en av de bäst befästa [städerna] i världen." Vallettas befästningar är de viktigaste av Maltas befästningar, och idag ingår de på UNESCO:s världsarvslista.